Fettisdagen 1 Mars


Larshans bageris klassiska semlor är flerfaldigt hyllade av nöjda kunder. Bullarna bakas på vetedeg med en krämig mandelfyllning och hackade mandelbitar som toppas med härligt nyvispad grädde.


Semlan finns även i en variant med vaniljkräm och nyvispad grädde med lyxiga bitar från färska hallon.



Semmelsugen?


Lyxa till din helg med nybakade semlor.


Nu är våra oemotståndligt goda semlor här.

Det går bra att förbeställa från idag. 25 kr styck.

Klassisk semla med mandelmassa eller

vaniljsemla med hallongrädde.

Vilken är Din favorit?


En semla innehåller inte särskilt mycket vitaminer.

Så det är viktigt att du äter många.


SEMLANS HISTORIA


Semla, hetvägg, fastlagsbulle eller fettisdagsbulle – Kärt barn har många namn!

Semlan har en gammal tradition i Sverige. Namnet semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl. Ordet eller liknande ord användes i alla antikens riken som synonym för bröd gjort på finaste vete. Forskare menar även att ordet semla kommer från det latinska ordet semi vilket betyder halv och det gamla ordet semlja vilket betyder klot. Ordet semla skulle då alltså betyda halvt klot av finaste vete.


Bulle med historia

Från början var semlan som vilket annat bröd som helst, dvs okryddat, förutom att den var gjord på det finaste vetemjölet. Men under 1500-talet så började man gröpa ut bullen och blanda innanmätet med grädde och smör som man sedan la tillbaka i bullen. Genom Hansan fick vi exotiska kryddor, som vi använde till högtiderna bara, för det var ju dyrt. Den fina vetebullen smaksattes med kardemumma, men kummin eller pomerans kunde också finnas. Under 1700-talet blandade man även ner mandel, idéer från det franska hovet.

Att ha lock och mandelmassa började användas i mitten av 1800-talet. Då åts den med varm mjölk. Att ha vispad grädde mellan bulle och lock kom först på 1930-talet. I Stockholm har semlan funnits sedan 1679, 200 år innan vetebröd blev vanligt i svenska hem. 


När äter man semlor?

Från början åts semlor endast på fettisdagen, det vill säga festdagen före fastan. Fortfarande är det den stora semledagen men nu finns semlor från jul till påsk. Svenskarna äter runt 40 miljoner semlor under perioden. Den 12 februari 1771, just på fettisdagen, dog den svenske kungen Adolf Fredrik, far till kung Gustav III, efter att ha ätit en stor måltid som slutade med hetvägg. Han drack tydligen champagnevin till enligt samtida källor.


Kunde man få böter för att man sålde semlor för tidigt förr i tiden?

Enliget en notis från GT 23 januari 1952  påstås det att en Malmöbagare fick böter för att han sålde fastlagsbullar för tidigt. Exakt hur och varför dessa regler fanns är inte helt enkelt att reda ut. Men under andra världskriget hade jordbruksproduktionen och importmöjligheterna minskat, vilket ledde till brist på många varor. Därför hade vi ett system där Jordbruksnämnden reglerade priserna på jordbruksvaror i Sverige. När det gäller semlor kan man tänka sig att både grädde och marsipan kunde vara varor som det rådde stor knapphet på. Möjligen även socker och mjöl.


Men nu gäller andra bullar. Numera går det att köpa semlor från strax efter jul men om du ska hålla dig till traditionen så är det på fettisdagen (den sista dagen före den kristna påskfastan) eller någon av de andra dagarna i fastlagen som semlorna ska ätas. (men vi ställer inte ut en bot om suget infinner sig före fettisdagen, det vill säga festdagen före fastan).